I början av året trädde en ny finansieringslag i kraft som fastställer finansieringen av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet för perioden 2024–2030. Verkställandet av lagen innebär i praktiken att staten från och med år 2024 och fram till år 2030 årligen budgeterar cirka 260 miljoner euro mer för FoUI-verksamheten än året innan.
Målet är att förbättra de finländska företagens produktivitet och konkurrenskraft, stärka välfärdssamhällets finansieringsbas samt producera nya lösningar för samhälleliga utmaningar. Ett villkor för ett fortsatt verkställande av lagen är att den privata sektorns FoUI-investeringar ökar i samma proportion som de offentliga investeringarna.
Lagen förpliktar statsrådet att en gång per valperiod godkänna en plan för användningen av FoUI-finansiering som är längre än ramperioden. Den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen publicerade den första fleråriga planen den 1 mars 2023. Vi anser att planen är utmärkt, men ett framgångsrikt genomförande av den kräver att den kommande regeringen målmedvetet koncentrerar sig på följande frågor.
En högklassig FoUI-verksamhet förutsätter kunniga människor. Finland har redan nu den största bristen på högskoleutbildad arbetskraft av OECD-länderna. För att komma till rätta med kompetensbristen har Finland satt som mål att minst 50 procent av åldersklassen ska avlägga en högskoleexamen före år 2030. Den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen bedömer att det varje år utöver de nuvarande utbildningsvolymerna kommer att behövas 9 000 nya personer som utför FoUI-arbete under åren 2024–2030, varav majoriteten har fått utbildning på magisternivå och 2000 personer har en doktorsutbildning. En sådan utveckling skulle innebära en betydande ökning av antalet studerande, särskilt vid universiteten, eftersom den nya magisterutbildningen pågår i 5 år och doktorsutbildningen i 4 år.
Enligt undervisnings- och kulturministeriets uppskattning förutsätter denna tillväxtbana en höjning på minst 350 miljoner euro för högskolornas årliga basfinansiering. Detta är en miniminivå, eftersom även denna satsning uppnår endast finansieringsnivån som rådde i början av förra decenniet.
Att mängden ökar får inte leda till att kvaliteten minskar. De ambitiösa målen i FoUI-lagen förutsätter att FoUI-verksamheten ska vara av toppklass i internationell jämförelse. Detta förutsätter förutom en ökning av universitetens basfinansiering även en ökning av finansieringen för grundforskning. Finlands Akademi har en central roll som finansiär av långsiktig och systematisk grundforskning. Tyngdpunkten för Business Finlands innovationsfinansiering bör återgå till sitt ursprungliga syfte, det vill säga ett omfattande samarbete mellan universitet och företag.
Den eftersträvade tillväxttakten för privata FoUI-investeringar är så betydande att man inte enbart med inhemska krafter trovärdigt kan uppnå den. Därför är det oundvikligt att det i Finland bildas kompetens- och samarbetskluster i internationell storleks- och kvalitetsklass, som också lockar utländska och internationella företag att placera sina FoUI-verksamheter i Finland. Dessa kluster måste vara av högre kvalitet, starkare och attraktivare än konkurrerande FoU-miljöer i övriga Nordeuropa.
Den fleråriga planen för FoUI-finansieringen påvisar med all rätta att ”den offentliga finansieringens inverkan är störst när den riktas till grundforskningen och den högskoleutbildning som grundar sig på den”. Därför anser vi det motiverat att den kommande regeringen väljer att trygga långsiktig forskning och högskolornas basfinansiering som en strategisk prioritering. Vi anser att endast innovativ grundforskning, och utbildning på högsta nivå som baserats på den, kan producera sådana nyskapande idéer samt sådant kunnande som förnyar näringslivet, företagsverksamheten och hela samhället, och som kan vända finländarnas välfärd till en ny hållbar tillväxt.
Ordförandena för Finlands universitetsstyrelser: Niklas Bruun (Helsingfors universitet), Juhani Damski (Uleåborgs universitet), Jorma Eloranta (Tammerfors universitet), Eero Holstila (Konstuniversitetet), Teresa Kemppi-Vasama (Lahtis tekniska universitet), Mari Kiviniemi (Vasa universitet), Antti Koivula (Jyväskylä universitet), Mikko Kosonen (Aalto-universitetet), Hannele Niemi (Lapplands universitet), Lea Ryynänen-Karjalainen (Östra Finlands universitet), Ritva Viljanen (Åbo universitet), Christoph Vitzthum (Svenska handelshögskolan), Dag Wallgren (Åbo Akademi)