Att investera i universiteten
är att investera i framtiden

Den offentliga ekonomins tillstånd, klimatförändringen och naturförlusten tvingar oss att söka nya lösningar och källor till hållbar tillväxt. I december 2021 åtog sig alla partier att arbeta för att satsningarna på forskning, utveckling och innovation (FoUI) ska utgöra fyra procent av bruttonationalprodukten fram till år 2030. För att vi ska lyckas få internationell forskningsfinansiering och locka till oss FoUI-investeringar måste nivån på vetenskapen och antalet experter höjas beständigt. Det innebär fler högskoleutbildade människor. Det innebär också att vi i slutet av 2020-talet varje år behöver hundratals, till och med ett tusen nya doktorer för det krävande FoUI-arbetet. Rekryteringen av doktorer och doktorsutbildningen har en dubbel effekt: både kompetensen och antalet experter ökar. Därför måste vi:

• Öka universitetens grundfinansiering så att vi kan öka doktorsutbildningen.
• Förstärka forskningsinfrastrukturen, vilket lockar nya forskare.
• Öka finansieringen av högklassig och ny och kreativ forskning (Finlands Akademi)
• Fokusera FoUI-finansieringen (Business Finland) på universitetens och företagens gemensamma forskning som skapar nya innovationer och internationellt attraktiva kompetens- och innovationsekosystem.
• Se till att det finns förutsättningar för forskning i samband med lagstiftningsreformer.

Finland åldras i snabb takt. Vi har redan nu den största bristen på utbildade arbetstagare i OECD-länderna. Utbildningsnivån hos unga vuxna har länge hållits på samma nivå, samtidigt som den ökar i konkurrentländerna. För att vi ska kunna bevara ett fungerande välfärdssamhälle måste arbetets produktivitet öka och därför behöver vi fler högskoleutbildade. Utbildningen förebygger också effektivt ojämlikhet. Med en högklassig utbildning kan vi locka internationella studerande och forskare till Finland. Av European University Association:s (EUA) uppföljning framgår att Finlands offentliga universitetsfinansiering minskade i förhållande till bruttonationalprodukten under hela det senaste decenniet. I de övriga nordiska länderna ökade finansieringen mer än BNP. Därför måste vi:

• Öka utvecklingsförloppet för Finlands offentliga universitetsfinansiering i förhållande till antalet studerande och utvecklingen av BNP till jämförelseländernas nivå.
• Finansiera de ökande antalet nybörjarplatser fullt ut genom att öka universitetens basfinansiering.
• Reservera separata resurser för förnyelse och genomförande av kontinuerligt lärande.
• Locka internationella studerande och forskare till Finland och stöda deras integration i Finland.
• Utveckla universitetens och yrkeshögskolornas uppgifter och roller med deras egna profiler och med betoning på deras styrkor som stöder varandra.

Vi lever i en tid präglad av kriser där det blir allt svårare att förutspå hurdan kompetens vi behöver i framtiden. Vetenskapen skapar förståelse, kunskap och kompetens samt hjälper till att hitta lösningar på nuvarande och ännu inte identifierade problem. Därför är det viktigt att vi i Finland undersöker olika fenomen och saker med ett öppet sinne. Universiteten bygger upp informationens och kompetensens försörjningsberedskap. För att utnyttja forskningsdata behöver vi praxis och tjänster inom öppen vetenskap i samhället samt dialog mellan forskare och beslutsfattare. Låt oss bygga ett kriståligt Finland genom en vetenskaps- och utbildningspolitik som sträcker sig över valperioderna. Därför måste vi:

• Binda oss till den fleråriga FoUI-finansieringsplanen.
• Säkerställ FoUI-kontinuitet: Forsknings- och innovationsrådet (TIN) följer genomförandet av FoUI-finansieringsplanen och utarbetar en vetenskaps- och innovationspolitisk redogörelse.
• Förlänga utbildningspolitikens tidsspann och strategiska tänkande.
• Lyfta fram vetenskapens och utbildningens roll i Finlands utrikespolitik och delta aktivt i EU:s forsknings-, innovations- och utbildningspolitik.
• Utnyttja forskningsdata bättre i beslutsfattandet.