År 2020 träder en antagningsreform i kraft som orsakat mycket diskussion: betygsurvalet. Nästa år kommer minst 51 procent av universitetens nya studerande att få sin studieplats på basis av vitsorden på sitt studentbetyg.
Enligt professor och vicerektor Sari Lindblom rör det sig rykten och missförstånd om betygsurvalet. Hon leder ordet i styrgruppen för universitetens antagningsprojekt och arbetar som vicerektor med ansvar för antagningen av studerande vid Helsingfors universitet.
Lindblom betonar att betygsurvalet inte alls är den enda vägen till universitetsstudier i framtiden.
– Man kan också söka sig till studier genom öppna universitetet eller inträdesprov, förklarar Lindblom.
I framtiden är syftet att i synnerhet stärka leden som leder till studier genom öppna universitetet. Man kunde inleda studierna vid universitetet om man genomfört ett visst antal studier vid öppna universitetet med goda vitsord. Antalet studiepoäng som behövs varierar från utbildning till utbildning.
Målet är att man i framtiden kan komma in till alla utbildningsområden på basis av studier vid öppna universitetet.
Nätkurser som är öppna för alla kunde också vara en väg till universitetsstudier. Till exempel avdelningen för datavetenskap vid Helsingfors universitet har erbjudit första årets studier som en avgiftsfri nätkurs sedan hösten 2018.
I betygsurvalet kan man få poäng för högst sex ämnen man skrivit. Olika utbildningsområden betonar olika läroämnen på olika sätt. Varje område ger dock poäng för modersmålsvitsordet.
Poängsystemet är riksomfattande. Universiteten poängsätter till exempel vitsorden för dem som ansöker till juridikstudier på samma sätt både i Helsingfors och i Rovaniemi.
Lång matematik är inte alltid nyckeln till framgång
För gymnasieelever som drömmer om fortsatta studier rekommenderar Lindblom att de ska planera sina kursval i enlighet med sina styrkor och intressen.
– När ämnet inspirerar och motiverar orkar man studera och man är framgångsrik i sina studier, betonar hon.
Det lönar sig inte att välja lång matematik i hopp om höga poäng om kurserna går trögt. I värsta fall kan resultatet vara en högst medelmåttig framgång i matematik, och massvis med andra studier som gjorts med vänster hand eftersom matematiken är så kämpig.
Den korta matematiken kan också ge mer poäng i betygsurvalet än den långa lärokursen. Till exempel de som söker till historieutbildningen får 18,9 poäng för magna i kort matematik och 18 för cum laude i lång matematik.
Lindblom påpekar att man inom många utbildningsområden får gott om poäng för långa språk. Språkkunskaper är också en satsning på framtiden. I arbetslivet finns det efterfrågan på arbetskraft som kan tyska, franska eller till exempel ryska. I universitetsstudier är i synnerhet kunskaper i engelska oumbärliga. En stor del av kurslitteraturen är på engelska. Engelskan är också forskningens språk.
– Om man redan när man börjar gymnasiet vet vad man vill studera senare så lönar det sig förstås att ta reda på vilka ämnen som ger många poäng inom detta utbildningsområde, medger Lindblom.
Samtidigt understryker hon att man inte behöver välja utbildningsområde redan i början av gymnasiet. Om man är fundersam om sin framtida karriär lönar det sig att diskutera sina alternativ till exempel med studiehandledaren.
Varför betygsurval?
Betygsurvalet tas i bruk vid universiteten och på yrkeshögskolorna på undervisningsministeriets initiativ. Universiteten har själva utarbetat poängsystemet.
– Betygsurvalet har som mål att få gymnasieeleverna in i fortsatta studier så fort som möjligt. För det andra lönar det sig inte att mäta kunskaper i samma saker två gånger. Hittills har en del av universitetens urvalsprov testat kunskaper i gymnasiets lärokurs. Vi har ett fungerande system med studentskrivningar som klassificerar sökandenas kunskap på ett bra sätt, förklarar Lindblom.
Betygsurvalet är också ett sätt att belöna de sökande för arbetet de gjort under åren i gymnasiet och för god studieframgång.
Författare: Anu Vallinkoski