Vilken är en av de viktigaste frågorna för Finlands framtid? Internationalisering, anser Svenska handelshögskolans rektor Karen Spens. Man behöver bara titta på den demografiska utvecklingen under de kommande åren för att förstå, att vi kommer att ha en stor brist på skattebetalare och kunnig arbetskraft.
– Någonstans ifrån måste vi få tilläggskrafter för att kunna upprätthålla vår nordiska välfärdsmodell, säger Spens.
Därför har man redan länge jobbat för att locka internationella studerande, forskare och andra talanger till Finland. Men ännu har vi inte lyckats perfekt, och det finns åtminstone en klar orsak till detta.
– Vi är jättebra i Finland, vi är bara dåliga på att marknadsföra oss själva.
Kanske har det att göra med att vi trodde att alla ville komma hit för att det var gratis, funderar Spens. Nuförtiden är läget lite annorlunda: för internationella studerande finns det en massa möjligheter och de duktiga studenterna kommer in på andra ställen också.
För att få dem till Finland, räcker det inte med att vi bara säger att vårt land är vackert och att det finns gröna skogar här – till sist och syvendes är det dock andra fakorer som är viktgare.
– Jag tror ärligt sagt att den bästa marknadsföringen är om vi kan säga att det finns jobb, säger Spens.
Mentorer från näringslivet hjälper studerande
Eftersom arbetsmöjligheterna spelar en stor roll i internationaliseringen, måste universiteten fundera över hur de kan hjälpa de studerande att få jobb efter utexamineringen. På Hanken har man löst problemet genom programmet Hanken International Talent, berättar Spens.
Det betyder att högskolan skapar förutsättningar för att de studerande ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, och man börjar jobba med det här redan i början av studierna. Hanken har två program där mentorer från näringslivet är involverade. Företagen erbjuder de studerande inte enbart möjligheter att ta del i arbetslivet och praktisera utan finns i bakgrunden under hela studietiden. Om allt går bra, kan de studerande slutligen få en arbetsplats.
– Det betyder förstås inte att det alltid i slutändan finns en fullständig match. Men om de studerande har gått igenom den här processen en tid och lärt sig en hel del om kulturen i Finland, kan de klara sig på arbetsmarknaden, anser Spens.
En viktig sak är också att fundera över vilken typ av studerande man vill locka till Finland. Egentligen är det den viktigaste frågan som man borde börja med. Vilka typer av anställda behöver man ute i näringslivet? Vilka kunskaper behöver till exempel företag som har samarbete med Finlands stora exportländer?
– Där skulle man säkert vara intresserade av att ha personer som kan dra nytta av sitt modersmål.
Naturligtvis är all den här planeringen och skapandet av arbetsmöjligheter ganska jobbiga för högskolorna. Men det är också jätteviktigt, anser Spens.
– Jag anser att det också är vårt ansvar – vi kan inte bara att säga kom hit och studera oberoende av om det betalar sig i längden.
Processerna ska vara så lätta som möjligt
Men det finns ju också andra saker man borde fundera på när man ska marknadsföra Finland och locka internationella talanger.
Det är viktigt att komma ihåg, att det ofta inte bara är en person man ska attrahera – en forskare vill kanske flytta till Finland med sin familj eller en start-up företagare vill ta med sig sina team. Hurdan är processen för att få uppehållstillstånd? Är det jobbigt för internationella studerande att komma hit?
– Det finns många studerande som söker sig till Finland och som säger att det är det svåraste landet att komma till. Och det tycker jag är jätteintressant. Hur kan det vara så? På samma gång som vi vill ha studerande, skapar vi besvärliga förutsättningar, undrar Spens.
Hon tror att det kanske har att göra med vårt sätt att tänka – vi har ju en tendens att fundera på alla möjliga risker.
– Tänk om det sker något missbruk. Tänk om det händer någonting. Så bygger vi upp regler för kanske den där ena procenten i stället för att tänka att 99 procent säkert är helt okej.
Naturligtvis måste man ha vissa kriterier och försäkra sig om att allt går lagenligt till, men det skulle också vara viktigt att underlätta processerna så mycket som möjligt, anser Spens. Om man inte gör det, far de duktiga personerna någon annanstans. Finland konkurrerar till exempel med Sverige som för tillfället är mycket mera lockande. Om Finland vill ha de bästa talangerna måste vi skapa en enkel helhet, påminner Spens.
Regeringsprogrammet och attityden till internationalisering ser bra ut
Finns det någonting universiteten kunde göra tillsammans för att förbättra situationen och göra Finland mer attraktivt? Enligt Spens behöver man kanske inga nya initiativ eftersom det redan finns många olika forum och arbetsgrupper som jobbar med de här frågorna.
– Det är mer en fråga om att nu titta på vilka pusselbitar vi arbetar med och fundera på hur man kunde marknadsföra Finland som en helhet – inte bara universiteten allena utan tillsammans med andra aktörer.
En sak som Spens är mycket nöjd med är regeringsprogrammet. Det verkar som om tyngdpunkten verkligen ligger på internationalisering. Tidigare var hon litet bekymrad när internationaliseringen föll bort från finansieringsmodellen – Spens anser att det gav fel signal. Nu ser situationen bättre ut.
– Jag tycker att det är väldigt fint nu när man tar in internationaliseringen som en del av strategifinansieringen. Sanningen är ju också den att vi styrs beroende på varifrån finansieringen kommer.
Naturligtvis finns det också människor i samhället som anser att internationalisering inte är en bra sak. Kan man göra någonting för att ändra den här attityden? Spens anser, att det kanske är mycket svårt att övertyga någon om de har en annan åsikt, men hon önskar att det skulle finnas mindre motsättningar i samhället.
– Vi borde inte fundera på internationalisering som någonting som är bort från oss utan man borde se den som en rikedom och ett sätt att kunna upprätthålla vårt välfärdsstat, säger hon.
Hög kvalitet är en viktig förutsättning för internationalisering
Om allt går bra, var kommer Finland att vara efter tio år? Spens hoppas att vi ska ha öppna dörrar. Det skulle vara fint om det skulle komma mera internationella studerande till Finland och att en större del av dem kunde stanna här – idag försvinner dock många av dem utomlands efter utexamineringen.
– Jag skulle vilja se att vi i de finländska universiteten faktiskt har lyckats med att utbilda personer som arbetsmarknaden behöver och vill ha.
I allmänhet kommer internationaliseringen att spela en ännu större roll i universitetens vardag, förutser Spens. Om universiteten vill ha stor betydelsen och samhällspåverkan, måste de vara globala aktörer.
För att uppnå det här syftet finns det också någonting annat som man borde komma ihåg: utbildning och forskning av hög kvalitet. Det är ju en viktig förutsättning för internationalisering. Bara genom att upprätthålla den höga kvaliteten kan man locka internationella studerande och talanger till Finland, påminner Spens.
Karen Spens
Född 1963 i Helsingfors
Ekonomie doktorsexamen vid Hanken 2001
Forskat bland annat om humanitär logistik. Grundat den första vetenskapliga tidskriften inom området och varit med om att grunda kompetenscentrat HUMLOG.
Jobbat som professor i logistik och samhällsansvar. Valdes till Svenska handelshögskolans prorektor med ansvar för utbildning 2010.
Hankens rektor sedan 2015
Speciella intressen: Musik och körsång
Det bästa i rektors arbete: Att få jobba i en internationell och kreativ miljö där inte en dag är lik en annan
Text och bild: Anna Humalamäki