Den minskade akademiska friheten hotar utöver kunskapsutvecklingen och vetenskapliga framsteg även själva demokratin.
Rektorsråden i de nordiska länderna framhäver i sitt gemensamma uttalande behovet av gemensamma åtgärder från alla berörda parter för att skydda och stärka den akademiska friheten, universitetens autonomi och det internationella samarbetet.
Det växande trycket på den akademiska friheten har att göra med större processer för att urholka demokratin i många delar av världen. De nordiska länderna är inte immuna mot denna utveckling, och yttre inblandning som drivs av politiska och ideologiska motiv har konsekvenser för den akademiska friheten. Det förekommer också påtryckningar inom akademiska kulturer.
– Vi måste erkänna den viktiga rollen som akademisk frihet spelar för demokratin på samhällelig nivå. Det är viktigt att vi samarbetar beslutsamt för att motverka utvecklingen mot akademisk frihet om vi vill att universiteten ska kunna fullgöra sin uppgift att utveckla kunskap samt främja vetenskapliga framsteg och innovationer, och på så sätt stärka de demokratiska processerna, säger rektor Ilkka Niemelä, Unifis ordförande.
Gemensamt uttalande från nordiska universitet om akademisk frihet och universitetens autonomi
Vi, undertecknade representanter för de nordiska universiteten, bekräftar den grundläggande betydelsen av akademisk frihet och institutionell autonomi för kunskapsutveckling, främjande av demokrati och utveckling av våra samhällen.
Akademisk frihet är hörnstenen för högre utbildning och forskning. Den omfattar forskarnas rätt att ägna sig åt sanningen och utöka sin kunskap utan obehörig inblandning, att undervisa och diskutera idéer öppet, och att publicera forskningsrön utan rädsla för censur eller repressalier. Denna frihet är avgörande för att främja kritiskt tänkande, innovationer, och ett livligt utbyte av idéer som utgör grunden för demokratiska samhällen.
Institutionell autonomi gör universitetens självstyre möjligt och säkerställer att akademiska prioriteringar görs utifrån akademiska meriter snarare än politiska eller kommersiella påtryckningar. Denna autonomi är väsentlig för att upprätthålla högskolornas integritet och trovärdighet, och gör det möjligt för dem att bidra effektivt till den samhälleliga och tekniska utvecklingen och ta itu med globala utmaningar såsom klimatförändringen och folkhälsan.
Vi är mycket oroade över de ökade påtryckningarna mot akademisk frihet och universitetens autonomi världen över. Politisk inblandning, censur och införande av ideologiska drivna agendor hotar själva grunden av akademisk utredning och universitetens roll som säten för oberoende tänkande och kunskap.
På grund av dessa utmaningar uppmanar vi universitet och berörda parter att:
Skydda den akademiska friheten: Trygga forskarnas rätt att bedriva forskning, undervisa och kommunicera om sina resultat utan extern inblandning.
Säkerställa institutionell autonomi: Respektera universitetens självstyre och avstå från att införa politiska restriktioner på akademisk verksamhet.
Främja internationellt samarbete: Ge stöd till gränsöverskridande akademiska partnerskap och utbyte av idéer, vilket är avgörande för att ta itu med globala frågor och främja mänsklig kunskap.
Vi åtar oss att upprätthålla dessa principer inom våra egna institutioner och att förespråka att de antas globalt. Genom att försvara den akademiska friheten och institutionell autonomi stärker vi grunden för demokratin och bidrar till en hållbar utveckling av våra samhällen.
Icelandic Rectors´ Conference
The Association of Swedish Higher Education Institutions
The Council of Rectors of Finnish Universities
Universities Denmark
Universities Norway
Ladda ner uttalandet på engelska här.
Mer information:
Unifis ordförande, rektor Ilkka Niemelä p. 050 452 4690 (assistent Hely Kilpeläinen)
Unifis direktör Heikki Holopainen, p. 0400 639331