Universiteten utvecklar gemensamma verksamhetsmodeller för att stärka forskarutbildningens kvalitet och genomslagskraft. Syftet med de rekommendationer som nu publiceras är att öka forskarutbildningens attraktivitet och ge flera flexibla vägar till utbildning, stärka arbetslivsrelevansen och sysselsättningsmöjligheterna samt påskynda utexamineringen. Framtidens forskarutbildning stöder uppnåendet av universitetens strategiska mål, betjänar doktoranden och hans eller hennes karriär och ger stor nytta för hela samhället.
Universitetens gemensamma nationella rekommendationer för att förnya forskarutbildningen har publicerats. Rekommendationerna har bearbetats på bred front tillsammans med universitetssamfundets interna och externa intressentgrupper. Gemensamma rekommendationer signalerar universitetens starka vilja att förnya forskarutbildningen för att öka dess kvalitet, genomslagskraft och attraktivitet.
Kärnan i rekommendationerna är att främja en kultur av nära samarbete och växelverkan inom forskarutbildningen både vid universiteten och med olika intressentgrupper. Reformarbetet stöds av nationella tilläggssatsningar på att utveckla doktorsutbildningen och politiskt samförstånd om att höja kompetensnivån.
Rekommendationerna omfattar många teman från rekrytering till examenskrav och arbetslivssamarbete, och de gäller den finländska forskarutbildningen på bred front, inte bara pilotprojekten för doktorsutbildningen.
– Forskarutbildningen har redan länge utvecklats. Rekommendationerna strävar inte efter att revolutionera den finländska forskarutbildningen utan snarare att synliggöra fungerande praxis och föreslå nationellt jämförbara verksamhetsmodeller. Med dessa åtgärder säkerställs en attraktiv, högklassig och genomslagskraftig forskarutbildning även i framtiden, betonar Annu Perttunen från Uleåborgs universitet, direktör för Unifis utvecklingsgrupp för reform av doktorsutbildningen.
Effektivitet, välbefinnande, mångsidiga karriärmöjligheter
Universitetens mål är att erbjuda doktoranderna en så högklassig och fungerande forsknings- och utbildningsmiljö som möjligt och mångsidiga karriärmöjligheter. Samtidigt strävar man efter att göra den kompetens som skapas vid universiteten ännu bättre tillgänglig för samhället.
I rapporten betonas särskilt betydelsen av flexibla forskarutbildningsvägar, handledning och stöd samt arbetslivspartnerskap. Med de föreslagna åtgärderna gör man studierna smidigare och strävar efter en snabbare utexaminering. Rekommendationerna tar också ställning till bl.a. kvalitetssäkring, rörlighet, stöd för karriärutveckling, välbefinnande samt främjande av samarbete med näringslivets och den offentliga sektorns intressentgrupper.
Rekommendationerna för att förenhetliga verksamhetssätten innebär inte att det inte kan förekomma områdes- och universitetsspecifika undantag i genomförandet och avläggandet av forskarutbildningen även i fortsättningen. Rekommendationerna kommer också att ses över när man får information om och erfarenheter av genomförandet och nya initiativ, till exempel pilotprojekten för doktorsutbildningen 2024–27.
– Arbetet tar inte slut här – ett resultatrikt verkställande av rekommendationerna och fortsatta åtgärder som främjas genom nationellt samarbete avgör hur åtgärderna slutligen förbättrar doktorutbildningens attraktivitet, hur nöjda doktoranderna är, hur de påskyndar utexamineringen och gör sysselsättningsmöjligheterna mångsidigare. Vi hoppas att rekommendationerna fungerar som diskussionsöppning och skapar en grund för en kultur av starkt samarbete och växelverkan, säger styrgruppens ordförande, prorektor Jari Hämäläinen från LUT-universitetet.
Forskarutbildningen bygger upp forskningens och samhällets framtid
Forskarutbildningen har en central uppgift i att skapa ny kunskap och innovationer samt bygga upp ett samhälle som grundar sig på forskningsdata. Doktoranderna bygger en grund för universitetens och samhällets framtid och forskning.
Utvecklingen av forskarutbildningen är pressad från två håll: I samhället och på arbetsmarknaden finns ett stort behov av högutbildade experter, och doktoranderna förväntas även utexamineras snabbare och sysselsättas på ett mångsidigare sätt inom olika sektorer. Samtidigt är målet att hålla fast vid forskningens och utbildningens höga kvalitet.
Rapporten betonar att dessa mål inte är motstridiga, utan att man med hjälp av dem på ett övergripande sätt kan skapa en starkare forskarutbildning som svarar mot samhällets och forskningens behov och är till nytta för doktoranden.
Rapportens svenska och engelska översättningar publiceras i augusti. Unifi ordnar på hösten ett evenemang för intressentgrupper där behandlingen av rekommendationer och fortsatta åtgärder fortsätter.
LÄS RAPPORTEN PÅ SVENSKA HÄR
Mer information:
Jari Hämäläinen, Prorektor, LUT-universitetet (ordförande för styrgruppen för reformen av doktorsutbildningen), tfn 040 596 1999
Annu Perttunen, direktör för Forskarskolan, Uleåborgs universitet (ordförande för arbetsgruppen för utveckling av doktorsutbildningen), tfn 0294 48 7463
Projektets bakgrund:
Unifis styrelse tillsatte i december 2023 en styrgrupp och en utvecklingsarbetsgrupp för reformen av doktorsutbildningen. Målet med deras arbete var att skapa universitetens gemensamma nationella rekommendationer för reformen av doktorsutbildningen. Unifis rektorsmöte godkände rekommendationerna 17.6.2024. Det nationella samarbetet kring förankringen av rekommendationerna och den fortsatta bearbetningen av de föreslagna temana fortsätter på initiativ av Unifi, det nationella doktorandnätverket och andra centrala intressentgrupper.